Bit ihop

"Det är bara att bita ihop" 
Livet drar dig åt alla håll. Kanske ska du ta studenten och inte vet vad du ska göra efteråt. Det är bara att bita ihop. Kanske har du jobbat ett tag och vill byta jobb men har ingen ork att ta dig vidare. Det är bara att bita ihop. Kanske går du i skolan och har överväldigande mycket arbete kvar att göra innan ditt sommarlov. Det är bara att bita ihop. Kanske har du fått ditt hjärta krossat och förstår inte hur du ska gå upp ur sängen på morgonen. Det är bara att bita ihop. Kanske vantrivs du i din boendeform men kan inte hitta nytt. Det är bara att bita ihop. Kanske känner du dig ensam. Kanske känns det som att ingen förstår dig. Det är bara att bita ihop. 

Kanske har man bitit ihop så länge att man inte kan somna på nätterna för att käkarna sitter fastkilade i varandra av stress. Kanske har man bitit ihop så länge att spänningshuvudvärken gör en oförmögen att fungera. Kanske har man bitit ihop så länge att känner kroppen gunga i takt med hjärtats stressade slag. Kanske. 

Min generations fastklamrade stress och oro för att inte bli något, skrämmer mig. Den skrämmer mig för den jagar oss. Vi måste vara bäst. Vi måste stå ut ur mängden. Vi måste vara annorlunda. Vi måste briljera. Vi måste slå de andra. 
 
Men hur ska jag vara bäst när alla de andra är det med? Hur ska jag stå ut ur mängden när alla står ut ur mängden?Hur ska jag vara annorlunda när alla andra är det med? Hur ska jag kunna briljera när alla andra briljerar mer än mig? Hur ska jag kunna slå de andra när det är dem som slår mig?

Svaret är den mest otröstsamma och ensammaste lösningen. 

"Det är bara att bita ihop". 







Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback